Lapplandturism

För en blomstrande turism i Lappland!

Lappland är ett spännande och outforskat Landskap

Lappland är ett spännande landskap, fullt med skog, fjäll, sjöar samt ett stort antal turistattraktioner, såsom Ishotellet i Jukkasjärvi och Treehotel i Harads. Utöver det kan ni även uppleva norrskenet samt midnattssol i Lappland.

Fiske, camping och vandring är synnerligen populärt, så även storstadsäventyr, som bland annat inkluderar shopping och restaurangbesök, i några av Lapplands större städer.

Det finns mycket att göra i Lappland, och på den här webbsidan tar vi upp allt som är av vikt, såsom vandringstips, fisketips samt mer allmän fakta om Landskapet. Fler uttömmande och träffsäkra artiklar är dessutom på ingång, var så säkra.

Nya Inlägg

Solenergi och solceller i Lappland

Marknaden för förnybar energi växer snabbt, och det är solenergi-lösningarna som står för de största tillväxtsiffrorna. Väl där motsvarar tillväxten 40 till 50 procent årligen, globalt sett.

Solceller, som nyttjar solens strålar för att skapa energi, har under de senaste åren blivit alltmer effektiva. Solcellsanläggningar kan numera producera mer el på kortare tid, och är därför vanligt förekommande på bostads- och företagsfastigheter.

 

Solenergi i norra Sverige

Potentialen för att genomdriva lyckosamma solenergiprojekt i Sverige är stor, då solförhållandena nästan är lika goda som i norra Tyskland. I norra Sverige är utbudet av solcellslösningar dock få till antalet, då endast ett fåtal lokala solcellsleverantörer finns tillgängliga. En uttalad skepsis finns, då investerarna oroar sig huruvida de mörka månaderna, samt de stora snömängderna, kommer att påverka lönsamheten.

 

Potentialen för solel i norra Sverige

Projektledare och affärsutvecklare hemmahörande i Piteå driver projektet ”Arctic Solar – Solel i norra Sverige”Samma projekt har som mål att påvisa solpanelernas positiva egenskaper, samt att övertyga små till medelstora företag i norra Sverige att solenergi-framställning är både lönsamt och hållbart över tid.

Energikontor Norr sammanfattar fördelarna med solceller i norra Sverige på ett mycket träffande sätt:

”Om det skulle monteras anläggningar för solel på alla tillgängliga byggnadstak i Norrbotten skulle de bidra med cirka 0,5 TWh el per år. Det motsvarar nära hälften av elanvändningen i länets bostäder och fritidshus.”

Bygglov för solceller

Bygglov är inte nödvändigt för solfångare och solpaneler, såvida byggnationen följer takets lutning och husets form, menar Boverket. Om fastigheten är K-märkt kan dock ett bygglov krävas.

Ni bör dock dubbelkolla huruvida ett bygglov behövs då olika kommuner tillämpar olika regler. Den lokala byggnadsnämnden bör alltid tillfrågas innan ni påbörjar byggprojektet.

 

Solceller för villatak

Många svenskar har valt att installera solceller på sina tak, för att därmed kunna sänka sina elkostnader, samt för att bli mindre känsliga för elprisfluktuationer. Utöver det anser många att känslan av att producera och nyttja egentillverkad el är underbar.

 

Priser för solceller till villa

Prisläget kan variera då varje nyinstallation är unik, men i regel är det 18.000 kronor per installerad kW som är aktuellt. Priset för en solcells-installation bör dock minska över tid, då den bakomliggande tekniken utvecklas kontinuerligt, samt då populariteten för grön el ökar, vilket bör leda till massproduktionsfördelar.

I dagsläget påverkas prisläget av följande faktorer:

  • Solcellernas effekt/kvalitet
  • Takets/byggnationens storlek
  • Huruvida solcellerna ska vara nätanslutna eller fristående
  • Konkurrensen i närområdet

 

Statliga bidrag finns tillgängliga

Villaägare som vill installera solceller kan söka statliga bidrag för att mildra installationskostnaden. Solcellsstödet täcker 20 procent av totalkostnaden för installationen, och det andra alternativet, ROT-avdraget, täcker 9 procent av installationskostnaden.

Länsstyrelsen hanterar samtliga solcellsstöds-ansökningar, medan Skatteverket hanterar ROT-avdragen. ROT-avdraget och solcellsbidraget kan inte nyttjas tillsammans, ni måste välja ett tillvägagångssätt. Vi rekommenderar i första hand att i nyttjar solcellsbidraget, då det leder till en större total besparing.

 

Fristående och nätanslutna solcellssystem

Två typer av solcellssystem finns tillgängliga i dagsläget, fristående och nätanslutna sådana. De fristående systemen laddar ett batteri, som bistår med el när solen inte längre skiner.

Nätanslutna solceller är i sin tur kopplade mot det lokala elnätet, och allt elöverskott kan därmed säljas till ennätsleverantörer, enligt tidigare bestämda avtal. Vid behov kan ni även köpa el, vilket är omöjligt för de personer som äger fristående solcellssystem.

Vandra i Lappland

Att fjällvandra bland Lapplands sjöar och älvar beskrivs som väldigt kul, men även som en stor utmaning. I denna artikel samlar vi ett par handfasta råd, som bör leda till att vandringsturen både blir säkrare och roligare.

 

Vandra i rätt årstid

Fjällvandringssäsongen sträcker sig i regel mellan juni till september, men förutsättningarna kan förstås skifta år till år. Ni bör därför ha vetskap om hur snö- och vattenläget ter sig innan ni reser till vandringsplatsen. Detta då snö kan ligga kvar i vandringsspåren under sommaren, samt då bäckarnas vattenflöden kan skifta under vandringssäsongen.

Men vid populära vandringsmål, som befinner sig många meter över havet, likt Kebnekaise, är det dock snö året om.

 

Meddela vilken väg ni tar – samt när ni är tillbaka

Innan ni börjar vandra är det viktigt att ni berättar vilken färdväg som är aktuell, samt när ni beräknas vara tillbaka. Om ni inte har en anhörig som kan ta emot informationen kan ni istället meddela er stugvärd, eller nyttja Fjällsäkerhetsappen.

I många fjällstugor finns det dessutom gästböcker, där ni bör anteckna att ni passerat. Om ni tillämpar den modellen blir det enklare för sökarbetare att hitta er om en olycka skulle inträffa.

 

Rådfråga vana fjällvandrare

Fjällvandrare som varit med länge kan ofta bidra med tidsaktuell och korrekt information. Lokalbefolkningen, stugvärdar och personal på den lokala turistbyrån kan ofta svara på frågor som bland annat rör vattenbestånd, underlag, klädselråd och mer.

Utöver det finns även lokala fjällsäkerhetskommittéer tillgängliga, som i sin tur har stenkoll på de förutsättningar som råder vid de närliggande fjällen.

 

Anpassa vandringen efter väderleken

Väderleken kan skifta snabbt i fjällområdena. Ibland kan solen trycka på rejält, för att sedan försvinna, då blåst och regn kan ta vid. Under en dagsvandring kan ni uppleva många typer av väderlekar. Väderomställningar kan förstås ses som en del av charmen med att vandra, men ni bör dock se till att ha med er kläder för alla tänkbara väderomställningar.

Ni bör även ha tagit del av väderleksrapporter innan ni gett er iväg. På SMHI:s webbsida hittar ni dagsaktuell väderleks-information som alltsomoftast är mycket träffsäker. Och sist men inte minst – respektera de fjällvädersvarningar som ibland kan vara aktuella.

 

Konditionen bör vara på topp

Det är energikrävande att vandra, så ni bör ha förberett er fysiskt, långt innan resan bokats. I fjällen råder en arktisk miljö, som ställer stora krav på fysiken, i synnerhet när väderförhållandena inte är de bästa.

Mer specifikt bör regelbunden konditions- och styrketräning ses som en god idé, innan ni ger er ut i spåren. Och om ni inte är särskilt vältrande, välj gärna en lite enklare vandringsled.

 

Använd rätt hjälpmedel

En fysisk karta samt en kompass är två bra hjälpmedel. Så även en modern mobiltelefon, samt en prestandastark powerbank som klarar av att ladda mobiltelefonen flera gånger. Vi rekommenderar i synnerhet den digitala karttjänsten Google Maps, vars kartor kan laddas ner för att användas offline.

Powerbank-enheter återfinns i många elektronikhandlar, i många fall även i större livsmedelsbutiker. Google Maps är gratis, och finns tillgängligt för både Android och iOS, samt i webbläsaren.

 

Tänk på mat- och vattenransonen

Ta med tillräckligt med mat och vatten, som räcker för hela vandringen och lite därtill. Rent vatten kan förvisso återfinnas i naturen, men då det kan finnas bakterier eller virus i vattnet bör ni endast dricka medhavt vatten. Om vattenransonen skulle ta slut, välj att dricka vatten som trängt upp ur marken, då det nästan alltid håller en god kvalitet, och kan förtäras utan att ni riskerar att bli magsjuka.

Vatten från fjällbäckar beskrivs som relativt rent, men ni bör samtidigt ha i åtanke att fjällvattnet kan ha kontaminerats av exempelvis smuts och fågelbajs.

 

En vandringsupplevelse i Lappland

Nedan beskriver två vandrare sin upplevelse när de tog sig från Abisko, till Kebnekaise och vidare till Nikkaluokta.

Sjöar i Lappland

I Lappland återfinns omkring 400 sjöar och många vackra älvar. I den här artikeln tar vi en snabbare titt på några av de mest ikoniska Lapplands-sjöarna.

 

Storuman

Storuman ingår i Umeälvens avrinningsområde. Samma sjö är 148 meter djup, har en yta motsvarande 171 kvadratkilometer, och finns belägen 351 meter över havet.

 

Hornavan

Hornavan är 221 meter djup, och därmed Sveriges djupaste insjö. Sjön är även en del av Skellefteälven, och reglerad för elproduktionsändamål (vattenkraft).

 

Stora Lulevatten

Stora Lulevatten är en dämd sjö, som regleras av elproduktionsbolaget Vattenfall. Mer specifikt däms sjön upp av Porjus kraftverk, som byggdes år 1910.

 

Storavan

Storavan är 21 meter djup, 183 kvadratkilometer stor och finns belägen 419 meter över havet. Sjön är ett avrinningsområde för Skellefteälven, och därför kraftigt reglerad, då den fungerar som ett vattenkraftsmagasin.

 

Torneträsk

Torneträsk är Sveriges sjätte största sjö, Sveriges näst djupaste sjö samt Skandinaviens största fjällsjö. Sjön återfinns i en glaciär, är 7 mil lång och har ett maxdjup på 168 meter.

Under december fram till juni är sjön normalt sett isbelagd. Skotertrafik är fullt tillåten på sjön, och just därför är isfiske synnerligen populärt.

 

Uddjaure

Uddjaure är en 420 kvadratkilometer stor sjö som återfinns i Arvidsjaurs kommun. Sjön ingår i ett avrinningsområde, och är därför reglerad, då den fungerar som ett vattenmagasin.

 

Virihávrre

Virihávrre är med sitt maxdjup på 138 meter Sveriges femte djupaste sjö. Sjön är dessutom oreglerad, trots att den är en del av Luleälvens avrinningsområde.

Det lite säregna namnet är en sammansättning av de lulesamiska uttrycken ”vijres”, som betyder vidsträckt, och ”jávrre”, som betyder sjö.

 

Malgomaj

Malgomaj är 111 meter djup, och har en yta motsvarande 103 kvadratkilometer. Sjön ingår i ett delavrinningsområde, som mestadels består av skog.

Älvar i Lappland

I Lappland återfinns en lång rad sjöar, älvar och vandringsleder. I denna artikel tar vi en närmare titt på tre av de mest ikoniska älvarna. Men innan dess tar vi reda på vad en älv är.

 

Vad är en älv?

En älv kan likställas vid ett stort vattendrag som mynnar ut i en avrinningsområde på minst 100 kvadratkilometer, menar Sveriges Radio. Definitionen av en älv skiljer sig dock från land till land, men den ovanstående beskrivningen anser vi vara synnerligen träffsäker.

 

Lule älv

Lule älv, eller Luleälven, återfinns i Norra Lappland. Älven är strax över 46 mil lång, och mynnar ut i ett avrinningsområde om cirka 25.000 kvadratkilometer.

Älven har byggts ut vid ett flertal tillfällen då möjligheten för vattenkraftsutvinning är god. Detta då vattenföringen är hög, samt då marken vid sjöarna passar utmärkt som regleringsmagasin.

 

Ume älv

Ume älv, eller Umeälven, är 47 mil lång, och mynnar ut i ett avvattningsområde motsvarande 29.300 kvadratkilometer. Storuman är den största sjön i Ume Älv, men Ume älv rinner även igenom Geavhta, Ajaure och Gardiken.

Älvens namn ska härstamma från den norrländska dialektens ”uma”, som innebär skrika, tjuta eller gny. Ume älv kan därför betraktas som ”den tjutande älven”.

Sist men inte minst producerar Ume älv vattenkraft, precis som många andra Lapplands-älvar.

 

Torne älv

Torne älv är en av Sveriges nationalälvar. Den är 52 mil lång, och därmed Lapplands näst största älv, räknat till medelvattenföringen. Älven bestämmer dessutom gränsen mellan Sverige och Finland under 19 mil, från Kengis till norr om Torneå.

Torne älv är även en populär turistattraktion då tillgången till fisk är stor, och det har lett till att ett flertal fiskare ser älven som ett perfekt resmål.

 

Sammanfattning

En älv är ett stort vattendrag som mynnar ut i ett ännu större avrinningsområde. Lappland innehåller många älvar. Förutom de som redan nämnts återfinns även Kalix älv, Ångermanälven, Vindelälven, Lögde älv, Öre älv, Pite älv samt Skellefte älv i Lappland.

Kända personer från Lappland

I denna artikel belyser vi tre personer som satt Lappland på världskartan. Och detta genom att utmärka sig rejält inom det område, eller områden, de varit/är verksamma i. Om ni istället är ute efter att uppleva saker och ting själva, kan en vandring i Lappland vara en bra idé.

 

Anja Pärson

Anja Pärson föddes och växte upp i Tärna församling, som är beläget i nordöstra Lappland. Hon var under sin aktiva tid en av världens bästa alpinåkare, och när hon avslutat sin skidkarriär, år 2012, hade hon sju VM-guld, ett OS-guld och 42 världscupsegrar i bagaget.

Efter karriären har hon arbetat som föreläsare, expertkommentator och dessutom deltagit i nöjesjippot Lets Dance, där hon och partnern Calle Sterner kammade hem en andraplats.

 

Ingemar Stenmark

Ingemar Stenmark, född och uppvuxen i södra Lappland, är en av tidernas bästa skidåkare. Under sin karriär vann han två OS-guld, fem VM-guld och 86 världscupsegrar inom grenarna storslalom och slalom.

Stenmark blev synnerligen folkkär, och under 70-talet, då hans dominans var som störst – stannade arbetsplatser, skolor och till med Riksdagen upp, för att alla skulle få möjlighet att se hans åk.

Om vi bortser från skidframgångarna har Stenmark även vunnit Mästarnas mästare år 2011, där han satte rekord som står sig än idag.

 

Sofia Jannok

Sofia Jannok föddes i Arvidsjaur, och är en svensk-samisk sångare, skådespelare samt låtskrivare.

År 2009 uppträdde hon i Melodifestivalens mellanakt, då hon sjöng den klassiska Abba-låten Waterloo på samiska. Hon har dessutom varit programledare i P1, samt uppträtt i Kina vid ett flertal tillfällen. Sammanlagt har Jannok nominerats till två Grammis, men hon har ännu inte vunnit en sådan utmärkelse.

Sofia Jannok är även tätt kopplad till aktivism, då hon deltagit i ett av de årliga klimatmötena i Paris, samt spelat in antifascistiska samt antirasistiska musikstycken.